© 2018 maria müllersdorf

TIDIGARE COCKRAR PÅ KENNEL MERYL
JAKTCOCKRAR

Vagnmakarens Ellen

e: Wernffrwd Rhidian
u: Ebony Slice
1993  - 2003
uppf: Hans Erik Sjöblom

Ellen hade genuina brittiska förfäder från de framgångsrika kennlarna Wernffrwd, Gwibernant, Jordieland mfl.

Hon präglades av en mycket stark jaktlust och arbetsvilja. Tempot och energin var alltid på topp och som Erik Eckhardt de Mant uttryckte det på rasmästerskapet 1996; "Denna hund är en ögonfröjd utan like".

    Ellen startade 18 gånger på jaktprov varav 11 premierades med första pris (se vidare under "Resultat"). Vid sina sista starter på jaktprov fick hon sin första 0:or någonsin. Desto mer glädjande var det när Ellen blev 2:a på det årliga cockermästerskapet 1999 som avgjordes på Räfsnäs gård utanför Strängnäs med Mr Keith Carter som domare. Hon var så nära att vinna och endast slagen på målsnöret, dessutom med en annan förare vid detta tillfälle. År 2000 blev hon återigen 2:a på mästerskapet på Björkviks gård i Östergötland, nu dömd av Mr David Pope. Ellen var ända in i det sista som en unghund. 

Nancarrow Cinamon
e: Ch Maesydderwen Kestrel
u: Nancarrow Fire´n Ice

1998 - 2011
uppf: Mr Hedley Millington, Wales

Java importerades från Storbritannien i september 1998 som 3,5 månaders valp från kennel Nancarrow. Java är linjeavlad på GBFTCH Swallolaw Snipe som jag för första gången såg på Game Fair i England sommaren 89. Han gjorde stort intryck på mig redan då.

    Java hade ett mycket tryggt och starkt grundtemperament, och var ändå så livlig som man önskar en jaktcocker vara. Inför första jaktsäsongen var hon således grundtränad och två starter i unghundsklass på jaktproven resulterade i ett 1:a och ett 3:e pris som resultat. Hennes fältarbete är mycket intensivt. Här lyste hennes genuina cocker-temperament. 

    Rent exteriört var Java en välkonstruerad tik med en god benstomme, välvinklad fram och bak, stark rygg, raka ben och har ett fint huvud och uttryck. Hennes jaktliga meritering resulterade i två 1:a pris och ett 3.e pris i elitklass. Java hade tre kullar och var en utomordentlig mor till sina valpar. Rejäla kullar, bra med mjölk och utmärkt fostrare - vad mer kan man begära av en avelstik.

Whaupley Astrid 

e: GBFTCH Whaupley Reiver
u: Nancarrow Cinamon
2004 - 2017
uppf: Andy & Fiona Robinson

Whaupley Astrid (Rosie) är en av sju valpar som föddes i England hos Andy och Fiona Robinson och som kom till Sverige vid 9 veckors ålder tillsammans med tre kullsyskon och sin mamma. Detta är valpar som präglas av ett ytterst stabilt temperament och full tillförsikt till livet.  Java nedärver sin fantastiska mentalitet - livet är bara stenkul. Om inget annat finns till buds - varför inte apportera en hink!?

Rosie gjorde sin jaktprovsdebut på Hässelbyholm 2007 för engelske domaren Jack Iliffe. Hon debuterade på jaktproven i öppenklass och det blev bästa tänkbara resultat - 1:a pris med HP. Domarens kritik löd:
Provförlopp: Game cover, woodland and grass. 2 runs.
Fältarbete: 1 st run; Very nice hunter, well under control with no whistle. 2:nd run; Very nice hunt, a good find, well under control, marked well and retrieved.
Apportarbete: Difficult retrieve over water.

Rosie har utvecklats väldigt väl och hon startade även på SM 2007 och hade väldigt bra möjligheter till att ta sig igenom båda domarnas nålsögon (Andy Robinson och John Bailey). Tyvärr gjorde hennes orutin från jakter att hon strulade till det för sig i de sista skälvande minuterna i det andra släppet. Husse som förde henne tog på sig skulden för att inte stötta henne tillräckligt i de skarpa lägena.

Timsgary Bell (Sisi) (född 2005) var en fantastisk jakthund och talang. Det är många fantastiska upplevelser vi haft ihop både i vardag, träning, jakter och jaktprov. En underbar hund vars like jag troligen aldrig får uppleva igen. 

Jag kunde inte motstå erbjudandet om att ta emot den svarta lilla tiken Timsgarry Bell! Lilla "Sisi" charmade mig fullständigt med hela sin uppenbarelse. Både utseende och sätt fick mig att genast tänka på gamla Vagnmakarens Ellen som hade precis samma "gräddfläck" på hakan och i hennes fullständigt trygga sätt att möta omvärlden. Det fick mig också att tänka på när jag gick som åskådare på ett jaktprov i Skåne med Ellen 12 veckor gammal i famnen och sedan alla upplevelser jag fick med Ellen. Det var grejer det! Att båda Sisi's föräldrar är champions är förstås som grädde på moset. 


Sisi debuterade på jaktprov 2006 i Unghundsderbyt på Öster Malma som dömdes av de irländska domarna Norman Blakeney och Padraige McMahon. Trots att det var första gången som Sisi var på jaktprov och att det fanns en ordentlig konkurrens från de andra hundarna, blev hon placerad 4:a. Lite strul vid apporteringen. Husse som förde Sisi använde fel kommando och Sisi förstod inte vad som krävdes av henne. När han väl sa det förlösande ordet "apport" stack hon som en pil och hämtade den skjutna fasanen. Sisi har startat på fem jaktprov samt i Unghundsderbyt samt på SM Cocker ett flertal gånger. De fem jaktprovsstarterna har resulterat i ett svenskt jaktchampionat. Bilden hon sitter är från SM 2007 då hon sitter väntar på att få börja jobba. Vi fick stanna och vänta på det andra ekipaget - minuter som kändes långa som timmar (foto: Anneli Sundkvist).  

Nedan är en video med mig och Sisi från 2010 då hon var fem år gammal - i sin prime time! 

Ch Timsgarry Bell
e: FTCH Argyll Warrior, 
u: FTCH Timsgarry Kelly 

2005 06 05 - 2020 02 01
uppf: Simon Tyres, England

UTSTÄLLNINGSCOCKRAR

SUCH Travis It´s A Black-Out
1986 - 1998
e: Leavenworth It´s A Pleasure
u: Travis Wild Gossip
uppf: Kari Haave 

SUCH Travis It´s A Black-Out - Oskar - var min första cocker spaniel och han blev min stora läromästare. Han hade det unika - skönhet och jaktlig talang. Vi tävlade på utställningar och åkte på jaktprov. Oskar blev utställningschampion och många uppskattade hans torra och kompakta utseende. 

         Dessutom innehöll höstarna många jaktdagar, där Oskar var en hängiven medarbetare. Dessa jakter innebar att han blev en mycket god viltfinnare och enveten apportör. Han var, liksom många andra utställningscockrar, en mycket god viltspårshund. Garvade yrkesjägare har anlitat hans tjänster och erkänt hans goda förmåga att spåra vilt, även sådana som andra hundar prövat och gått bet. Oskar var mycket nära att bli jaktchampion var han också men nådde inte ända fram utifrån dåtidens krav. Detta krävde tre1:a pris i elitklass. Oskar hade ett 1:a pris och sex stycken 2:a pris.

Men nära skjuter ingen hare...

SUCH Travis Ricochette

e: Lochdene Copper Kettle
u: Travis Billie Jean

1990- 2001
uppf: Kari Haave 

Lovis var en elegant och ändå klassisk cocker.Hon tog sina utställningscert på tre utställningar i rad vid 3 års ålder. Att det inte lönar sig att tävla med en hund som ännu inte är färdig, blir väldigt uppenbart när man betraktar Lovis utställningshistoria. 

De flesta domare har uppskattat henne framförallt för sina rörelser och hennes elegans kombinerat med klassiska uttryck. Ju äldre hon blev desto roligare tyckte hon att det var att visa upp sig. Sommaren -98 skrev Hasse Lehtinen:

"Välbyggd tik, mycket vackert huvud, snygg hals och överlinje, bra kropp, flytande rörelser, mycket vacker siluettbild. Som veteran är hon i fantastisk kondition."

Lovis var dock startad en gång på jaktprov, Hässelbyholm, vilket resulterade i ett andra pris i nkl, trots att hon gick sämre än någonsin avseende fart och stil. Men hon hittade fågel, var helt fast i flog och skott och gjorde ett mycket bra apporteringsarbete på skadad rapphöna. Lovis hade två kullar - båda med 10 valpar i vardera! 

Ch Meryl Back to Basic

e: Nuch Leavenworth It´s A Pleasure
u: Such Travis Ricochette
1994  - 2008 

Kennel Meryl`s lilla "gummi-snodd", vig och oerhört vacker i sina rörelser, både i utställningsringen som i skogen. Samtidigt var hon lite finkänslig - ville helst göra som hon själv ville. Apporterade gärna bara hon slapp upptinade fåglar från frysen. Jaktprov har därför inte varit aktuellt.

 

Soya var en riktig livsnjutare och en pajas när hon var på det humöret. Att rulla sig i snön eller att beblanda sig med blomster var självklarheter för henne. Även om det inte syns tydligt har hon innan hon la huvudet att vila på blommorna, även doppat diverse kroppsdelar i målarfärg då staketet skulle målas. I sitt närmast 14-åriga liv var hon mycket sparsamt representerad hos veterinären utöver de ordinarie rutinbesöken. 

Ch Travis Able and Willing
e: Ch Travis Vital Spark
u: ChTravis Hell No

2000 - 2006
Uppf: Kari Haave 

Abel var en glad prick och föreföll leva efter devisen "man får det inte roligare än vad man gör sig". Ständigt full fart och allltid med på noterna. Särskilt när någon kennelkompis satte fart hängde han gärna på, helst med vissa glädje-tjut vilket inte alltid uppskattades av den mänskliga omgivningen. En tennisboll som han fick apportera var den bästa ljuddämparen. Vatten var hans element i alla dess former och apportering hans gren. Han apporterade allt som kom i hans väg - bollar, skor, vattenskålar (helst med vatten i!), kaniner, fasaner, dummies, rengöringsflaskor, hinkar - ja allt! I utställningsringen visade han gärna upp sig.  Abel var sammanfattningsvis en mycket positiv cocker-kille och var ganska sparsamt utställd, dock med viss framgång. De titlar han har är Svensk och Norsk utställningschampion. Hans son som även bodde hos oss något år, Ch Almanza Uncontrollable, tyckte att pappa var toppen och man märker att äpplet faller inte långt från trädet - åtminstone vad gäller livlighet. 

Vatten är kul i alla dess former! 

Abel hjälpte gärna till vid snöskottning, lövkrattning och liknande. Allt som for i luften var superintressant. Det slängda/skottade skulle förföljas och undersökas.  

Ch Travis Wake Up and Dream 
e: Nuch SU(u)Ch Travis Vital Spark 
u: Travis Double Dream

1998  - 2010 

uppf: Kari Haave

"Mina" var svensk och norsk champion, Svensk Vinnare -01 samt Nordisk Vinnare -01. Hon hade ett ljuvligt sätt och var lika ljuvlig att hantera. När hon kom in i utställningsringen visade hon med stolthet upp sig som den välgående dam hon var, trots att hon var så kort i kroppen. Det var en fröjd att få visa henne. Med åren blev hon en härlig följeslagare och favoritstället framför alla var riktigt riktigt nära brasan på köket. Alla hundar respekterade henne trots att hon sällan sa ett pip. Gäster i övrigt hälsades alltid välkomna och fick den mest hundrädda att koppla av. Visserligen gillande hon både att vara ute och cykla och promenera men med åren infann sig också ett visst mått av lathet. En egenskap som matte har största förståelse för. Höjdpunkten i Minas och min utställningkarriär var Stora Stockholmsutställningen 2001. I konkurrens med 110 cockrar under domaren Kari Granaas Hansen blev Mina först bästa tik och därefter BIR.  

Som grädde på moset lyckades hon i grupptävlingen bli placerad på en hedervärd tredje plats. Hon fick några kullar och på bilden syns hon med sin dotter Myrten (Meryl Dream vs Reality).